Förebyggande av brott kräver omfattande samarbete

Julkaistu sv 1.11.2017

Rådet för brottsförebyggande och Kommunförbundet genomförde våren 2017 en enkät vars resultat visar att det krävs omfattande samarbete mellan olika aktörer på såväl statlig som kommunal nivå för att målen i det nationella programmet för brottsförebyggande ska nås. Dessutom behövs bättre koordinering och fördelning av resurser när det gäller arbete som hänför sig till säkerheten.

Enligt enkäten har var tionde kommun utsett en koordinator som ansvarar för brottsbekämpningsarbetet på heltid eller deltid. I fyra kommuner av tio sammanträder en sektorsövergripande samarbetsgrupp. I små kommuner är brottsförebyggande och säkerhetsfrågor oftast integrerade i välfärdsplaneringen eller i den elektroniska välfärdsberättelsen. Ju större kommun, desto oftare utgör förebyggandet av brott en del av den kommunala säkerhetsplaneringen.

Ungefär var sjätte kommun som svarade på enkäten bedömde att förebyggandet av brott har en synlig plats i kommunens strategi, och var femte kommun bedömde att de brottsförebyggande aspekterna har beaktats i planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet.

Flera metoder står till buds när det gäller att höra invånarna i frågor som gäller förebyggande av brott, men dessa metoder är enligt enkäten inte i särskilt aktiv användning. Säkerhetsenkäter genomförs exempelvis regelbundet i var femte kommun och trygghetsvandringar ordnas i var tionde kommun. Ungdomsfullmäktige och äldreråden verkar ha hörts i omkring en femtedel av kommunerna, medan råden för personer med funktionsnedsättning har hörts endast i var tionde kommun.

Invånare och organisationer bör höras i frågor som rör säkerheten

Enligt Päivi Kurikka, specialsakkunnig vid Kommunförbundet, är frågor som rör säkerheten, och i synnerhet känslan av trygghet, en viktig faktor när det gäller kommuninvånarnas välfärd och en smidig vardag. Därför är det bra om kommunerna lyssnar till invånarna som erfarenhetsexperter när kommunen som helhet utvecklas och man bedriver säkerhetsplanering av olika slag. God organisering av brottsbekämpningen och säkerhetsplaneringen underlättar detta arbete.

– En utmaning med tanke på framtiden är att integrera brottsförebyggandet och säkerhetsarbetet i strukturerna för hörande och deltagande och att säkerställa att den information som samlas in av kommuninvånarna förs vidare till de kommunala myndigheterna och de förtroendevalda, bedömer Päivi Kurikka.

Kunnande inom brottsbekämpning och information om effekterna

Generalsekreteraren för rådet för brottsförebyggande, Minna Piispa, bedömer att ett lyckat och omfattande brottsbekämpningsarbete på det lokala planet förutsätter stöd av såväl de politiska beslutsfattarna som de ledande tjänsteinnehavarna i kommunen. De kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna behöver information om det förebyggande arbetets genomslag och kostnadseffekter. Dessutom behövs information om god praxis när det gäller brottsbekämpning samt utbildning. Rådet strävar efter att svara på dessa behov, och den första webbutbildningen om kunnande som rör brottsförebyggande verksamhet för dem som utför säkerhetsarbete startar vid yrkeshögskolan Laurea i februari 2018.

Rådet för brottsförebyggande, som verkar i anslutning till justitieministeriet, och Finlands Kommunförbund genomförde i början av 2017 en enkät bland de säkerhetsansvariga i kommunerna om det lokala brottsbekämpningsarbetet och om samarbetet på området. Svarsprocenten var 43, och enkäten bevarades av kommuner av olika storlek och i olika delar av landet.

Enkäten utgjorde ett led i programmet för brottsförebyggande 2016–2020, Trygga tillsammans. Programmet fokuserar på att utveckla samarbetet inom och samordningen av det lokala brottsbekämpnings- och säkerhetsarbetet och att förbättra invånarnas och organisationernas möjligheter att delta och påverka. Programmets mål är att i högre grad koppla brottsförebyggandet till kommunernas olika planer och arbete för välfärd och trygghet.

Ytterligare information: Saija Sambou, specialplanerare, rådet för brottsförebyggande/JM, tfn 0295 150 352, fornamn.efternamn@om.fi

Päivi Kurikka, specialsakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 301 9068, fornamn.efternamn@kuntaliitto.fi

Linkit sv

Sivun alkuun sv |